söndag 29 september 2013

Miljögifter i mitt hem

Det här med ekologiska produkter, naturlighet och miljövänlighet ligger mig varmt om hjärtat. Jag väljer alltid KRAV-produkter i matvaruaffären om jag kan, handlar så närproducerat som det går och släpper helst inte något över tröskeln om det inte är en svan eller ett krav-märke på etiketten.

Samtidigt finns det ju en massa saker som vi får hem utan att vi tänker på det. Varor och produkter där man inte märker förpackningarna med svanar, där det inte är aktuellt men där tillsatser och miljögifter ändå ingår. Jag pratar om textilier, elektronik, leksaker och möbler. Vilka kemikalier ingår i plasten i den plastbunke jag blandar jäst och mjölk i? Vilka ytskiktskemikalier har min regnjacka behandlats med? Är det flammskyddsmedel i soffan? Det är betydligt svårare att ta reda på sådant, för att inte tala om näst intill omöjligt. Möbelaffärer har sällan koll på om deras möbler behandlats med flammskyddsmedel, så man vet inte om man ska köpa eller inte. Svaret får man när man lagt sig i soffan några timmar för att se på film, och dagen efter vaknar upp med hysteriskt röda prickar över hela ansiktet och armen (ja, det har hänt mig).

Av en ren slump lyssnade jag på "Kropp och Själ" i P1 idag, som visade sig handla om just detta ämne i dagens avsnitt (lyssna här!). Det var mycket intressant, och tydligen finns även ett tidigare avsnitt med samma tema, som jag definitivt måste lyssna in. För hur mycket man än vill ta hänsyn till naturen och miljön, hur noga man än försöker vara så finns det så oändligt mycket mer att lära.

Att leva helt fritt från giftiga kemikalier går nog inte i dagens samhälle, men man kan ju åtminstone försöka minimera dem från sin vardag. 

lördag 21 september 2013

Lördag, sol, växtmarknad och livet

Vad gör man en lördag, när det är 41 dagar tills man skall flytta? Packar ner hemmet i flyttkartonger, borde vara det självklara svaret - men nej då, inte för oss! Vädret var alldeles för vackert, och det fanns alldeles för mycket annat som lockade.

Vi började dagen (efter en lååång frukost) med en tur till Hillevik och den fina växtmarknad som Anna-Karin på Landet Krokus var med och ordnade. Det är förvisso inte någon särskilt bra tid att investera i växter när man ska flytta 41 dagar senare - men jag kunde inte riktigt hålla mig därifrån. Det var jättetrevligt att träffa Anna-Karin (även om jag faktiskt varit hemma hos henne förut - då på trädgårdsvisning) och prata lite. Jag köpte med mig ett fint örtsalt hem (inga växter!) som senare visade sig passa utmärkt till klyftpotatisen som ackompanjerade kvällens middagshuvudroll: närproducerad rostasfilé.

Efter turen till Hillevik hamnade vi återigen i svampskogen, och fick med oss en liten skörd hem. Är det kanske när kantarellerna börjar bli "övermogna" som hösten verkligen kommit? I så fall har vi höst nu, jag hittade såväl trattisar som gula kantareller som var alldeles för blöta och näst intill mögliga. Samtidigt kommer svampsäsongen vara länge ännu, bara man letar på rätt ställe.

Nåväl. 41 dagar kvar till flytten, alldeles strax 40... och det blev faktiskt några flyttkartonger packade - förhoppningsvis hinner jag med några till imorgon!

tisdag 10 september 2013

Trädgårdsshopping

En bekant till mig tipsade om att hon hade sett en sån fin mugg som hon tyckte passade mig. Jag var tvungen att kolla in den, och insåg att det fanns en till, lika fin den! Så nu har jag i min ägo två, fina muggar i emalj som eventuellt kanske får tjänstgöra mer som krukor än temuggar... se så fina!


"I garden, therefore I am" är ju en underbar variant på det gamla uttjatade "cogito, ergo sum"! Och "Dig for victory!" hittar vi ju närmast i historiebokens sidor om första och andra världskrigen, där kvinnorna uppmanades att odla sin egen mat i så kallade "victory gardens", som stöd för deras män som låg ute i kriget - men också för att tillgången på råvaror var starkt begränsad. En fin uppmaning tycker jag, som fungerar lika bra idag, även om det snarare är ett miljöhot som hänger över oss än krig.


Båda muggarna finns på Wohnzimmer.se!!

måndag 9 september 2013

Rosenromantik

Mitt hjärta klappar för rosor. Ja, för mycket annat också - perenner, köksträdgårdar, dammar - men också för rosor. Jag är uppväxt i en villaträdgård med en stor, rejäl och intensivt rosa klätterros som täckte hela södersidan av vårt tegelhus, jag tror det kan vara en Flammentanz. Och vad väntade mig här, när vi flyttade till radhuset? Ännu en flammentanz!


Nu är det visserligen inte en Flammentanz jag planerar att plantera det första jag gör när vi flyttat, utan lite andra rosor. Jag är väldigt förtjust i vita rosor, dels den fantastiska kontrasten som blir mot det gröna bladverket, och dels att de lyser så vackert mot kvällningen. Vid vår sommarstuga i södra hälsingland finns en fantastisk gammal honungsros, och den kommer jag definitivt ta hem och försöka få att trivas. Den doftar fantastiskt och älskas av humlor och bin! (däremot hittar jag ingen bild av den just nu...)

Jag vill ha en ordentlig klätterros mot sydsidan på huset, där jag kommer ha en spaljé så rosen får klättra mot sydfasaden. Jag funderar på en Alba maxima, som är en riktigt stor och rejäl klätterros som är härdig, tålig och går att odla ända upp till zon 7. Den är cremevit till vit, och doftar starkt även om den enligt vissa rapporter bara blommar en gång. Tillsammans med klätterrosen kommer jag plantera några buskrosor, helst vita - men exakt vilka har jag dock inte bestämt. 

Tror det blir en tur till Trägår'n i Söderfors så fort våren kommit, och pratar lite med deras experter - de kan nog råda mig till ett bra val. 

Rikedom


När jag har två sådana här burkar med torkade trattkantareller i min hand, så känner jag mig så rik. Så oändligt tacksam för att jag har möjligheten att ta mig ut i skog och mark och plocka sådana fantastiska delikatesser, och sedan förvara dem på min egen kökshylla för att använda när lusten faller på. Senare in på hösten brukar hyllan ifråga vara fullsmockad med glasburkar, och jag blir glad ända in i själen varje gång jag ser dem. 

Tänk att något så enkelt, kan kännas så rikt och vackert och bra.

söndag 8 september 2013

Svampskogen

Vi väntar egentligen på att en av våra siameser ska få kattungar när som helst, men eftersom hon verkar vara väldigt avslappnad och inte alls vilja få några bäbisar just nu, så gav vi oss iväg till svampskogen. Vi åkte upp till Hillsjöstrand och gav oss ut i skogarna där i trakten, och hittade både trattkantareller, gula kantareller och taggsvamp. Det finns många stigar, skogsvägar och väldigt växlande skogsmiljö, så vi hade både skogspromenader där vi hittade en hel del svamp - och andra promenader där vi inte hittade någonting.

Själv lyckades jag med konststycket att stå på öronen både en och ett par gånger, men det är väl sånt man får räkna med! ;) Å andra sidan ser man lite bättre när man sitter där bland blåbärsris och gräs, så jag hittade faktiskt mer svamp tack vare mina stundtals ostadiga ben... även om jag även lyckades sätta mig på några trattisar också ;)

Såhär på kvällskvisten blev det pastasås tillagat av ett helt gäng taggsvampar vi hittade i en glänta där det måste varit fäbodbete tidigare - vi såg gamla stenmurar och en hel del gräs, och gläntan låg nära Hille fäbodar. Där trivdes taggsvamparna som fisken i vattnet! 

Jag älskar mina svamputflykter, och är uppväxt med att följa med mamma och mormor ut i skogen på svampletarturer. Just kombinationen kantareller, trattkantareller och taggsvamp har vi plockat i alla tider, och egentligen borde jag väl lära mig fler svampsorter - men samtidigt skaver det lite i själen också... min mormor gick bort 2008, och jag tror inte jag någonsin känner mig så nära henne som när jag tar med mig hennes svampkorg och beger mig ut i skogen. Då och där finns mormor med mig, och utan henne skulle jag nog inte hitta lika mycket svamp som jag gör. 




lördag 7 september 2013

Trädgårdsböcker = Lyxproblem

Jag fyllde år alldeles häromdagen (6 september), och eftersom jag har en snäll, välvillig och lyhörd familj så fick jag hela TRE trädgårdsböcker i present!! Det var dessa tre jag förärades:


"Året i trädgården: Odlarglädje månad för månad" av Tyra Hallsenius Lindhe
"Grönt! Odla egna grönsaker" av Karin Eliasson, och
"Ulla Hasselmarks Fröbok" av Ulla Hasselmark.

Tre utmärkta böcker som alla har sin egen aspekt på det här med trädgård, och som kompletterar min tidigare samling bra. Mitt enda problem just nu är, vilken av dem skall jag börja läsa? Ett riktigt lyxproblem, som jag inte klagar särskilt mycket över :)

I värsta fall får jag väl prova att läsa alla samtidigt...

fredag 6 september 2013

Växthus

Något som känns viktigt i vår trädgård, åtminstone inom ett par-tre år, är ett växthus. Att kunna förlänga odlingssäsongen och ha en bra, ljus yta för uppdragning av plantor gör allt enklare, och att kunna skydda ömtåliga plantor är nästan ett måste när man vill odla tomater, gurka och chili. Jag och sambon är ganska eniga i vad vi vill ha - inte den minsta sortens växthus, men inte heller den största. Runt 10-15 kvadratmeter någonstans borde vara lagom.

I växthuset vill jag ha permanenta bäddar, trots de nackdelar (risk för sjukdomsspridning etc) det medför. Att kunna ha upphöjda bäddar som både blir varma fortare, och där växterna får möjlighet att breda ut sina rotsystem ordentligt, tilltalar mig. Samtidigt vill jag ha en "egen hörna" i växthuset också - med en sittplats där man kan sitta och njuta av grönskan.

Jag vet redan var jag vill ha växthuset placerat, nämligen i vår blivande köksträdgård. Där är det soligt större delen av dagen, och det finns inga träd som riskerar att blåsa ner över växthuset. Drömmen är väl något i stil med växthuset nedan... om och när det kan bli av, får vi väl se i framtiden.



 

söndag 1 september 2013

Tips! Italienska trädgårdar


Jag vill bara passa på och tipsa om att min stora trädgårdsfavorit, Monty Don, återkommer till tv-rutan. Det är Kunskapskanalen som kommer sända programmet "Italienska trädgårdar" med start på fredag 6 september kl 21.00 (min födelsedag!). Otroligt roligt!

Monty Don är kanske mest känd för sitt arbete som programledare för Gardener's World, som sändes i SVT under namnet "Året i trädgården" - och för sitt hem Longmeadow som han själv format under de senaste 20 åren och bland annat skrivit en bok om.

Själv gillar jag Monty Don för att han känns så varm och genuin. Han har kanske den perfekta tv/radio-rösten, samtidigt känner man verkligen hans kunskap och erfarenhet genom rutan. Missa inte hans resa genom de italienska trädgårdarna på Kunskapskanalen på fredagarna i höst! :)