Trädgårds-shop-a-holic

Nu har det börjat. Plantinköpandet. Inte nog med att jag beställt sparris, nu börjar övriga inköp göra sig gällande också. Man måste ju liksom beställa de där lökarna och knölarna man vill ha i sina perennrabatter innan de tar slut, det förstår ni väl? Ja, klart ni gör det! :)

Hittills har följande hamnat på inköps-kontot:

  

En bolltistel "Veitch's blue", två dagliljor hemerocallis "Pandora's box" och "Pardon me".

 
En krollilja "Alba" (vågade bara köpa en, får se om den trivs..) och en tigerlilja "Splendens". Alla från bulbs.se.

Sen råkade jag även få med mig en dahlia och en pion när jag var på blomsterlandet häromveckan:


Dahlian "See wood glorie", och vit pion "Shirley Temple".

De kommer göra sig utmärkt i mina rabatter, det är jag helt övertygad om! 

Ett kungarike för en kvarn!

Jag vill gärna utfodra mina höns med så naturlig mat som möjligt. Även om de olika pelleterade hönsfoder som finns på marknaden förvisso innehåller naturliga ingredienser och är välbalanserade, så är de ändå tråkiga pellets. Därför har vi köpt olika sorters säd, havre vete och korn, som vi ger hönsen - kombinerat med matrester. Hönorna tycker att säden är absolut godast när den är krossad, det enda kruxet är att krossad säd förlorar sina näringsvärden (vitaminer etc) snabbt. Att då köpa stora 10kilossäckar känns inte bra.

Därför blev jag väldigt glad när jag hittade en manuell foderkvarn på nätet! Då de elektriska kvarnarna låter otroligt mycket och dessutom är rejält dyra, kändes det inte motiverat att köpa en sådan för våra få höns. Jag köpte den manuella, och den kom hem häromdagen. Kvarnen tillverkas i Italien, och kan ställas in i olika storlekar för mer och mindre finmalt resultat. Visst, det krävs en del armstyrka - men hellre veva för hand och få den mängd jag behöver just den dagen, än att behöva dra igång en maskin och göra större mängder som förlorar sitt näringsvärde snabbt. 

Jag beställde min kvarn från Högberga, men fick tyvärr vänta vääldigt länge på den (drygt 1,5 månad, beställde 30 dec 2013, den kom den 21 februari 2014). Det kan hända att de har kvarnen hemma i lager nu, det vet jag inte. Gårdsshopen säljer också denna kvarn. Om du vill beställa en, skulle jag rekommendera att du mailar och kollar leveranstid på den.

Allt som allt är jag väldigt nöjd med min kvarn, och framförallt med att jag nu kan ge mina höns riktigt bra mat! :)

Här är några bilder från när jag packade upp testade kvarnen:

Kvarnen, monterad och klar! Känns gedigen och rejäl. Den lilla plastlådan hittade jag hemma, den är för att samla upp den malda säden.

Vi har blandat havre, korn och vete i en stor tunna med lock, så inga möss kan komma åt den.

Här ligger sädeskornen i kvarnens tratt. Inte stoppa ner fingrarna, då kan det göra vääldigt ont...

Här är det färdiga resultatet! Fint mald säd, som hönsen älskar! 

Månadsbild februari 2014

Dags för ännu en månadsbild. Jag har inte riktigt kommit sams med när i månaden som bilden skall tas, den här blev kanske för sen? Hursomhelst, såhär ser det ut hos oss nu:

Snön finns fortfarande kvar här och var, det är fortfarande grått och trist. Jag vill ha vår nu! 

Dagens Höns

Eftersom de ganska så snåla och kyliga plusgraderna utomhus inte lyckas bli fler än ett par stycken, så roar jag mig med att leka med / rasta hönsen. De vill ju gärna komma ut och sträcka på vingarna även om det är lite snålblåst ute.

Jag måste förresten säga att jag är imponerad av Stig-Harald och hans instinkter. Han är en mycket kompetent tupp! Idag fick han syn på någon sorts långhalsad fågel (svan?) högt uppe i skyn, stelnade till, ljöd sitt varningsläte "KRRAAAAAAAAAH!" som fick alla hönorna att per omgående rusa in i hönshuset. Duktig tupp! Tidigare i veckan fick en av våra katter hänga med mig ut i trädgården sittandes på mina axlar, och det tyckte Stig-Harald var mycket misstänkt och kom genast klivandes med stora steg för att inspektera vad det var för märkligt djur. Jag såg dock till att vi undvek en direkt konfrontation... Han är också duktig på att hålla ordning på tjejerna, men han är mest förtjust i Gullan.

Här är dagens höns(-bilder):

Anita och Bodil

Anita, Bodil i mitten och Kajsa till höger

Söta lilla Kajsa i ströet

Kajsa & Gullan på väg ut

Finfina Bodil

Kajsa

Stig-Harald och Gullan

Stig-Harald

Matte bjöd på majs vilket uppskattades mycket.

Fina Bodil

Här kan man tro att jag tröttnat ur och slaktat hönsen, men så är icke fallet. De har bara bestämt sig för att de SKA sandbada i det här hörnet! 

Det verkar inte spela någon roll att de har en jättefin balja inne i hönshuset med finkornig sand, det här hörnet är bäst. Även om jag försökt blockera det genom att lägga en fotskrapa där.

Vad lär vi oss av detta? Mucka inte med ett gäng höns som bestämt sig för något. 

Mer (och bättre) trädgård i Svensk tv!

Jag älskar att se trädgårds-tv. Det är min livlina under vintermånaderna, när snön ligger djup här i Hillsjöstrand och det knappt finns något trädgårdsrelaterat att göra. Min stora favorit, som jag skrivit om tidigare, är Monty Don och hans "Gardener's World" från brittiska BBC. Det har visats i SVT på diverse märkliga tider (förmiddagar på helger... då är ju trädgårdsmänniskor i sin trädgård?!), och jag har ivrigt letat i tv-tablån efter nya program. Utan resultat.

Så jag kollade på SVT's Tittarservice, bland deras frågor... och visst var det fler än jag som efterlyste nya program av "Gardener's World"! Jag anslöt mig till en tråd, och uppmanade några vänner på Allt om Trädgårds trädgårdsforum samt medlemmarna i trädgårdsgruppen Köksträdgården - Le Potager på facebook att göra detsamma.

Det är ju faktiskt löjligt att SVT inte själva kan ordna ett ordentligt, gediget bra trädgårdsprogram som är en timme långt och som präglas av kunskap, erfarenhet, ödmjukhet och praktiskt handlag när det gäller trädgård och odling. Ett program som följer årstidernas växlingar, som tar upp olika trender inom trädgård, som visar hur man odlar ätbara ting, anlägger en damm eller vad man ska tänka på i frösådden. Ett program som kan visa fantastiska trädgårdar runt om i såväl Sverige som världen. Trädgårdsonsdag är väl det program som kommer närmast, men med sin 30 minuter korta programtid hinner de inte med mycket. Särskilt inte när en tredjedel av tiden ägnas åt matlagning... 

Enligt Sveriges fastighetsregister finns 1 655 095 stycken villafastigheter i Sverige, som alla torde ha en bit tomtyta som lämpar sig för trädgård. Alltså borde ägarna av dessa villafastigheter vara potentiella tittare av trädgårdsprogram. Lägg då också till de 4,5 miljoner lägenheterna som finns i landet, och du har ett rätt stort gäng potentiella balkongodlare också. Den sammanlagda potentiella tittarskaran är med andra ord enorm.

Det sa bara pang, så hade 100 personer varit inne och kommenterat på tittarservice. Tyvärr gjorde det inte så stort intryck på SVT, som gav oss ett "blaha-svar" om att de meddelat önskningen till programansvariga, och inte så mycket mer.
Men fler hakade på! Finaste Anna-Carin på Landet Krokus skrev idag om en trädgårdsuppror, där vi trädgårdsentusiaster kräver bättre trädgårds-tv! Således väcktes aktivist-genen i mig igen, och jag gjorde tre saker omedelbums:

1. Jag mailade SVT's programansvariga och inköpsansvariga och berättade för dem hur mycket bra trädgårdsprogram betyder för mig som trädgårdsentusiast, och att jag vill ha tillbaka Gardener's World. Jag mailade de ansvariga för underhållning och fakta-programmen. Länk till sida med e-postadresser: http://www.svtb2b.se/?page_id=171
2. Jag mailade också Kunskapskanalen, som faktiskt har visat Monty Don's "Italian gardens" och "French gardens" och bad dem köpa in "Around the earth in 80 gardens" och även "Gardener's World". Deras e-post: info@kunskapskanalen.se
3. Jag skrev även ett mail direkt till Gardener's Worlds redaktion på brittiska BBC 2, och bad dem börja sälja säsonger av Gardener's World på DVD och bluray via nätet. Dem når man på gardenersworld@bbc.co.uk

Om du också vill se fler trädgårdsprogram, och kanske särskilt brittiska Gardener's World - hjälp till du med! Se till att SVT mfl får reda på vad vi vill ha, och att vi inte nöjer oss med trista tävlingsprogram där hets och stress är viktigare än själva odlingen! 

Trädgårdshandsken är kastad, spadarna redo vilandes på våra axlar. Upp till kamp för bättre trädgårds-tv! :) 

Att misshandla en krusbärsbuske

Idag var det dags för något som jag varit sugen på ända sedan vi var på första visningen av vårt hus: att sätta saxen (sekatören) i vinbärsbuskarna! Det står nämligen två gamla och  f r u k t a n s v ä r t  risiga svartvinbärsbuskar vid vår blivande köksträdgård. De såg ut ungefär som jag kan göra en sån där morgon när håret står åt alla håll, det vill säga ungefär såhär:

Jag ber om ursäkt för den mörka, trista bilden - men andemeningen går väl fram iallafall. Stora vinbärsbuskar med många grenar som korsar och gnager på varann. 

Nu hör till saken att jag är en ytterst glad amatör när det kommer till beskärning. Jag kan egentligen inte särskilt mycket om att beskära, annat än det som jag läst mig till i böcker: ta bort korsande grenar, inåtväxande grenar, se till att busken/trädet får luft. När det gäller vinbär ska man ju inte beskära bort alltför mycket gamla grenar heller, eftersom det är den som bär frukt (särskilt på röda och vita vinbär) samma sommar. 

Däremot tycker jag det är väldigt roligt att beskära, så jag satte igång med såväl sekatör som grensax i högsta hugg:

Mmmm, sekatören. En av mina bästa vänner.

Jag hittade den här grensaxen (?) i ett av våra förråd, den var alldeles rysligt bra! En kvarleva från de förra ägarna. 

Och hur det blev? Tja, inte så pjåkigt tycker jag:

Kanske inget beskärningsmässigt mästerverk, men åtminstone bättre än innan. Vi får väl se hur buskarna reagerar på detta, förhoppningsvis ger de oss massa fina bär i sommar. 

Efter vinbärsbuskarna var det dags för något jag fasade lite mer för: den lilla rishögen. Krusbärsbusken. För även om jag inte är någon duktig beskärare, så har jag åtminstone beskurit vinbärsbuskar mer än en gång tidigare. Faktiskt en fem-sex-åtta-tio gånger. Samtliga buskar har överlevt åtminstone en eller två säsonger. Men krusbärsbuskar... har jag inte satt sekatören i, förrän idag. Och då var det dags för den lilla rishögen att friseras:

Den Lilla Rishögen är alltså en liten, spretig, taggig, ilsken krusbärsbuske. Jag brukar ha mottot "Friskt klippt, hälften vunnet - och klipper man för mycket så den dör kan man alltid köpa en ny!" när jag beskär, och det var nog tur idag. Jag hade i ärlighetens namn inte så stor aning om vad jag höll på med. Den Lilla Rishögen skrek om misshandel och gjorde sitt bästa för att sticka mig, men jag tror slutresultatet blev acceptabelt med tanke på att en novis ligger bakom:

Något mer friserat. Lite lättare att komma åt bären (om det nu kommer några) utan att sticka sig på taggar. 

Annars? Ptja, Olof har ägnat sig åt formklippning av granar... för en massa månader sedan såg vi ett program på Trädgårdstoppen där en kvinna brukade formklippa små granar som kom upp på tomten. Inspirerad av detta norpade Olof åt sig av såväl sekatör som grensax och satte fart. Nå, resultatet blev ju roligt iallafall: 

Granbollsmästaren i full action. Ett blivande offer till höger.

Självklart har även hönsen varit med under dagen. De uppskattar alldeles särskilt att gräset börjar tina fram och försåg sig glatt av mer eller mindre gröna strån. Jag är så glad över våra små hönor, de är så duktiga och ger oss mellan ett och två ägg om dagen. Så fantastiska djur! 

Saker man gör en lördag mitt i februari

Saker man gör en lördag mitt i februari:

1. Man släpar ris i mängder efter den förbaskade jättegranen man fällde förra helgen. 

2. Man släpper ut hönsen och säger hej till dem. 

3. Man gläds åt att hönsen värper så fina små ägg åt en. Himla fint.

4. Man tittar till sina frösådder.

5. Man är glad över att ens chiliplanta är så stor och fin. 

6. Man klappar lite på de flikbladiga fläder-pinnarna man fick av bästa Marit och uppmuntrar dem att växa ordentligt inför sommaren. 

7. Man är liiite, liiiite stolt över att ens kronärtskocka ('green globe') växer så fint och är en sån stilig och ståtlig planta.

8. Man tar fram ett gäng krukor...

9. ...och ett ungefär lika stort gäng vitlökar. Det kom nämligen en flytt emellan där i höstas, så man glömde/misslyckades att få ner vitlökarna i jorden. Alltså görs ett försök nu istället. 

10. Man pillrar ner ett gäng yttepyttesmå Jätteverbena-frön och täcker dem med vermiculit, och förundras över att så små små frön kan bli så stora, höga och fina blommor. Det är helt galet egentligen.

11. Man funderar på om man ska peta ner sina tomatfröer i jorden också, men konstaterar att det är en dag imorgon också. Och i övermorgon. 

12. Man tittar ut, inser att det SNÖAR, blir arg och uppgiven och sur på det eländiga vädret och försöker medelst tankekraft att få snön att försvinna och solen och värmen att komma istället. Men det misslyckas man med, så man sätter sig vid datorn och skriver det här blogginlägget istället.

Ja, det är väl ungefär det man gör en lördag mitt i februari.