lördag 1 februari 2014

Låt mig presentera: HÖNSEN!

Äntligen, äntligen har vi hämtat våra första hedemorahöns! Resan till dalarna gick bra, Neta som vi köpte vår kvintett av var väldigt trevlig och resan hem gick bra den med. Väl hemma i hönshuset välkomnades de av en aptitlig måltid bestående av salladsblad och riven ost, och i foderautomaterna låg mumsiga skalade solrosfrön och väntade som välkomstpresent. Hela gänget kastade sig över maten, inte så konstigt förvisso - man blir ju faktiskt hungrig av att sitta instängd i en kartong i strax över två timmar! Nu spatserar de omkring i hönshuset och ser sig omkring, kikar på mat- och vattenstationerna och sprätter lite i ströet. Förhoppningsvis känner de sig snart hemmastadda :)

Här är bilder:


Tuppen, som vi döpt till Stig-Harald, och en av unghönorna hittade snabbt välkomstmiddagen och inledde med att välta ut hälften i ströet :D


Den gula hönan heter Gullan, den andra är en av de vita unghönsen som vi inte har något namn till ännu.



Två av unghönorna hittade snabbt till foderautomaterna - som kvällen till ära var toppade med skalade solrosfrön! Smaskens!


Här är Gullan, vår äldsta höna som är 1,5 år. Jättefin tjej. 


Gullan och unghönsen festar på sallad och riven ost.


Unghönorna är tre till antalet, och är alla vita med varierande bruna/mörkare fjädrar på ryggen. Man kan se skillnad på dem - en har mörkt ansikte och mörkare ben (hönan till höger). 


...och en av de andra unghönorna har rödare kam och slör, hon har nämligen börjat värpa!


En av unghönorna, fröken med mörkt ansikte.


Unghönan som börjat värpa.


Efter en lång resa måste man sträcka på vingarna litegrann...


Å här är vår stilige tupp: Stig-Harald! 


Jag brukar alltid döpa mina tuppar efter manliga släktingar, och denna gång fick tuppen ett dubbelnamn efter såväl min som efter Olofs far. Alltså: Stig-Harald! 


Här ser man hela hans fina teckning. Otroligt tjusig kille. Han är väldigt stolt och lite kaxig över att ha fått eget hönshus och egna tjejer, han var visst lite mobbad av gammeltuppen i sitt förra hem. Men hos oss är det han som blir högsta hönset. 


En rejält skarp och stolt blick har vår Stig-Harald! 

Ja, det var det jag hade att rapportera om våra höns! Det ska bli otroligt roligt att lära känna dem, få dem lite mer tama och se hur de "bor in sig" och gör hönshuset till sitt. 




2 kommentarer:

  1. Åh vad kul!! Å va fina dom är! Tycker hon med svarta ansiktet ska heta snövit :)

    Vi har hittat var vi ska köpa våra nu. Tänkte låta dom kläcka några åt oss. Men då blir ju alla lika gamla och väldigt unga. Finns det någon speciell tanke bakom att ni valt att köpa höns i olika åldrar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Det var mest att den vi köpte av hade en grupp i olika åldrar att sälja... jag har tidigare köpt ett gäng kycklingar, det gick bra det med :)

      Radera